Desperation
Allmänt,
Skyddad id
/
familj,
fly,
rädsla,
skyddad identitet,
violence,
våld,
våld i hemmet,
våld mot kvinnor
/
Permalink /
5
Fortsättning på "skyddad id"
Orsaker som gör att man beslutar sig för saker i desperation.
Efter sonen var 2 år fick hans pappa rätt från familjerätten att träffa han ett dygn varannan vecka.
Varje gång pojken kom hem var det som att få tillbaks en helt annan pojke. Inte de där som annars är normalt när de varit hos mamma eller pappa och sen kommer hem till den andre föräldern. Om ni förstår vad jag menar.
Han berättade ofta skumma saker hans pappa hade sagt.
En gång när han hade varit där och kommit hem igen berättade han att hans pappa har en pistol i en skolåda ovanför klädhängaren i hallen. Hans pappa hade visat han pistolen och sagt: -den ska jag skjuta din mamma med. Jag kommer att döda henne.
Visste ju inte hur mycket av det han sa var fantasi och verklighet men det skrämde livet ur mig. Inte bara för mig själv utan hur pojken påverkas av hans pappas beteende.
Även tanken på om det skulle hända mig nått så får hans pappa pojken. Var övertygad om att pojken kommer förstöras om han fortsätter att umgås med sin pappa.
Ringde familjerätten men de kunde inte hjälpa mig. Det var ord mot ord och oavsett vad pappan gjorde mot mig så hade han rätt att träffa pojken. Frågade dem om vad som skulle hända om jag dog. Deras svar var att han får pojken för oavsett vad han gör
mot mig så har han inte gjort det mot pojken.
Tyckte det var väldig korkad syn och lag. Inte gör mot pojken men pojken påverkas ju vad hans pappa gör mot mig men så tolkas inte lagen tyvärr. Vet inte om det är ändrat idag. Får bara hoppas det.
I ren desperation tog jag mitt bohag och flyttade till Vilhelmina. Ja långt bort. Kände några nätvänner där som hjälpte mig med lägenhet. Hade enskild vårdnad så pappan kunde inte säga nått emot det.
Även om en sådan flytt kanske är jobbigt för barnet. Tjejerna (mina döttrar har en annan pappa.. en bra pappa som även har varit som extrapappa till min pojk hela hans uppväxt) stannade hos pappan och kom upp på lov. Var jobbiga månader men
jag var trygg!
Den tiden jag bodde där gjorde att hans pappa gav upp och flyttade tillbaks till Indien.
När jag fick höra det flyttade jag hem igen.
Nu kunde jag känna mig lite tryggare även om jag inte visste om genom hans kontakter kanske fick någon att göra mig illa men huvudorsaken till min rädsla var borta!
Var först då jag kunde jobba på att resa mig igen.
Vad otäckt och otryggt det måste ha varit. 😞 Vad modigt och ta sådana stora kliv. Har inga ord! Massa kramar ♥️😂😂