Ett sista farväl 🙏
(Vill bara upplysa att bloggen är min ventil så om någon tycker jag skriver för mycket så har ni ett val: sluta att läs! Vi är olika och det som kan tyckas va konstigt för dig är naturligt för andra. Jag är den jag är! Acceptera det eller gå vidare 💜)
Idag hade vi urnsättning för dig Nett. Ett sista farväl i detta livet. Vila i frid min fina själasyster 💜🦋💜 En fin ceremoni med samtidigt så sorglig 😢 men är säker på att du var där med oss 💜
Du fattas mig så otroligt mycket och en bit av mitt hjärta kommer för alltid va borta 💔
Stora förluster försvinner nog aldrig ... man lär sig bara att leva med det 😔
Jag vet att du är borta men ändå känns de så overkligt för det är så fel fel fel 😭
När jag tänker på dig så ser jag ditt varma stora leende och du känns så levande i de stunderna. Då känns de som mitt hjärta ska brista när jag inser att du inte längre finns bland oss 💔
Ofta återupplever jag stunden på jobbet när det hände och efteråt. Tankarna om jag hade kunnat gjort nått. Jag vet förnuftsmässigt att jag antagligen gjorde allt jag kunde då men hjärnan är som den är.. Det där ordet: Om... Jag vill ju bara att du ska vara här 😭😭😭
Fortfarande bryter jag ihop varje morgon efter jobbpassen. Jag är mästare på att fejka ett smile inför andra.
Sista dagarna har tankarna gått om jag kanske skulle be om en omplacering.. känslan blir ju inte bättre av konflikter på arbetet heller :(
Men jag vet också och känner det att du finns hos oss även om vi inte kan se dig och en dag kommer jag kunna minnas ditt leende och alla fina minnen utan att brista ♥️
I våra ♥️ kommer du alltid att va levande 💜
Är så glad och tacksam för din fina familj som låtit mig va med och så nära ♥️ Det kommer jag för alltid att minnas ♥️♥️♥️
Mina tankar är ofta hos dem ♥️
Fina Nett ♥️
🙏
Denna gjorde jag av zenitlera. Nu står den på gravplatsen 🦉
Netts fina familj gav mig hennes garn. Känns fint att ha nått som är hennes 💜💜💜